Lång livslängd på VA-rör ger bättre ekonomi

Mattias Haraldsson vid företagsekonomiska institutionen i Lund har studerat hur 34 kommuner hanterar sina VA-investeringar. Studien visar bland annat att ledningsnät svarar för tre fjärdedelar av investeringarna och att avskrivningstiderna för ledningsnäten ökar. Historiskt har investeringar i ledningsnät skrivits av över 33 till 50 år. I Haraldssons studie visas att snittet nu är 54 år och ingen av de 34 huvudmännen tillämpar 33 års avskrivningstid.

Kommunerna som studerats är av olika storlek och resultatet ger därför en bild av hur det ser ut i hela landet. I rapporten konstateras att skiftet mot längre avskrivningstider är rimligt då det bättre stämmer överens med verkliga potentiella nyttjandeperioder som normalt överstiger 70 år.

 

Redovisningsreglerna, både för kommuner och kommunala bolag, säger att när man ska välja avskrivningstid ska man bedöma nyttjandeperioden. Detta mått kan vara lika med tekniska livslängd, men ekonomiska faktorer eller andra omvärldsfaktorer kan göra att nyttjande perioden är en annan, förklarar Mattias Haraldsson.

 

VA-tjänster ska prissättas enligt självkostnadsprincipen och eftersom VA är en investeringsintensiv verksamhet är avskrivningskostnaderna mycket betydande. Avskrivningskostnader uppstår genom att anskaffningsutgiften för en anläggning fördelas ut över anläggningens nyttjandeperiod.

 

– Det klart att om du delar 100 miljoner kronor på 50 år eller 80 år får du stor skillnad i årlig kostnad. Vidare, om 80 år står i bättre överrensstämmelse med verkligheten, har du som VA-huvudman ett kostnadsunderlag för avgifterna över hela anläggningens livslängd. Om anläggningen är helt avskriven kan du inte längre ta ut avgifter för den avseende avskrivningskostnader, säger Mattias Haraldsson

 

I snitt behöver kommunerna investera ca 1000 kronor per invånare och år i ledningsnäten fram till 2028. Detta  innebär en nivåökning med 30 procent jämfört med den skattade investeringsnivån för år 2015.  VA-verksamhet är en utpräglad långsiktig verksamhet, dels för att anläggningarna har långa livslängder och dels för att det tar lång tid att planera och genomföra stora investeringsprojekt. Därför undersöktes planberedskapen på längre sikt. Av huvudmännen har 35 procent beräknade investeringsnivåer på tio års sikt.

 

Rapporten ”Investeringar inom kommunal vatten- och avloppsverksamhet. Praxis avseende ekonomisk planering, fondering och redovisning” kan laddas ner här.