Riksdagsmän lär om svenska VA-näten

Tänk er att Scania tvingades skrota var tredje nytillverkad lastbil de tillverkat, att Electrolux fick slänga var tredje spis eller att IKEA fick göra sig av med lika många sängar. 

Det är situationen i många kommuner – en tredjedel av färskvattnet rinner rakt ut i backen och avloppsvattnet tillförs en tredjedel extra vatten som lägger in och ökar volymen vatten som måste renas.

 I mitten av november samlades ledamöter i Sveriges Riksdag för att få kunskap om hur VA-näten fungerar inbjudna av riksdagsman Lars Beckman (m). Talare var Kristina Kenning Östling, VA-chef i Östersunds kommun, Magnus Nilsson, vice ordförande i Tekniska nämnden, Solna, Lars-Olof Nilsson, ansvarig för Teknik och Utveckling Infra på St Eriks och Stefan Karvonen, affärschef på MEAG.

Kristina Kenning Östling representerar den kommun som blev hela Sveriges väckarklocka 2010 då kommunens vatten förorenades med Cryptosporidium. 50 000 människor berördes, berättar hon. Av dem blev 27 000 magsjuka, varav 60 personer fick vårdas på sjukhus. Invånarna fick koka sitt dricksvatten i tre månader och kommunen spolade 32 mil ledningar tio gånger. Vintertid. Varje spolning tog flera dygn.

Talarna konstaterade att det finns ingen annan industri eller produktionsanläggning som accepterar det spill av dricksvatten som vi i Sveriges kommuner gör. Tjänstemän och politiker behöver börja arbetar tillsammans för att lösa problemen långsiktigt.

Magnus Nilsson har lång politisk erfarenhet. Han analyserar varför politiker inte fattar beslut om de investeringar som behövs.

– Det handlar om klassisk politisk dynamik, säger han. Långsiktiga politiska beslut åsidosätts till förmån för drift och budgetbalans. Varken politiker eller väljare har intresse av vad som händer om 20 eller hundra år.

Mönstret går igen inom fler områden, järnväg, militär och elnät är andra exempel på infrastruktur i behov av upprustning och moderniseringar.

– För att vi ska klara det här behövs åtgärder, realism och en medvetenhet om problemen, säger Magnus Nilsson. Vi behöver också starka, oberoende kontrollinstanser som ser till att kommunerna efterföljer krav. Ett fastighetsbolag kan till exempel inte strunta i att kontrollera och serva sina hissar i ett hus. Vi ska också ha blocköverskridande beslut om långsiktiga underhållsplaner tillsammans med finansiering. Dessutom är det nödvändigt att bygga hållbart från början så att VA-näten klarar de oundvikliga underlåtelsesynderna.

Lars-Olof Nilsson varnade för klimatförändringar.

– Vi talar om 100-årsregn men behöver förbereda oss på 1000-årsregn, sa han. Förtätningen av städerna och de många fler hårda ytor gör att nederbörden i dag går rakt ner i dagvattensystemen istället för att sugas upp av grönytor. Det ökar stort kraven på kapaciteten i rören.

Bygg mer men också bygg rätt, uppmanar Lars-Olof Nilsson.

– Redan från början ska vi ha rätt projektering med bra fall och inga sättningar. Vi ska gå från slit och släng till hållbarhet, en dubblad livslängd med minskad miljöbelastning till halva priset är fullt möjligt. Vi ska använda rör som inte skadar miljön och som kan ligga kvar i marken. Det sägs att det inte går att dränka en fisk, säger Lars-Olof Nilsson, men det är exakt det vi gör i dag med mikroplaster i våra vattendrag.

Stefan Karvonen visade diagram över miljöpåverkan för rör i olika materialval. För betong har tillverkarna lyckats minska CO2-utsläppen med cirka 30 procent de senaste 25 åren. Avseende svaveldioxid har betong lägst påverkan och liksom vid kväveoxider, där betong och gjutjärn har lägst påverkan.

– När vi gräver har de överskottsmassor vi tar upp stor påverkan, säger Stefan Karvonen. Ju mer vi kan återanvända och lägga tillbaka i rörgravarna och använda som packning runt rören, desto mer gagnar det miljön.

Livslängden på rör är en viktig fråga som samtliga talare återkom till. I Stockholm grävdes ett nät av betongrör ner på Torsgatan 1898. Efter 112 år öppnade Stockholm Vatten upp marken och fann ett fullt fungerande rörsystem i gott skick.

– Hur många saker kan ni komma på som är 112 år gamla och som ni fortfarande använder i dag och som fungerar, frågade Stefan Karvonen riksdagsmännen.

Vårt budskap för att säkerställa lång livslängd är att ta kontrollen över projektering och byggande som beställare. Projektera för hållbart byggande samt kontrollera och ha uppföljning på utförandet fält.