Jönköping kopplar greppet om VA

Från 500 års eftersläpning till 150.

Jeanette le Mahieu är verksamhetsschef för VA-nätutveckling på Tekniska kontoret i Jönköpings kommun. Här berättar hon om strategin för att få ordning bland rören.

Ni har lagt en ambitiös och tuff strategi gällande VA-näten i Jönköping, berätta.

– För ca tio år började dåvarande enhetschefen på VA-nät utveckling och några ambitiösa medarbetare fundera ut ett nytt sätt att ta sig an förnyelsen av ledningsnätet. Man hade helt enkelt tröttnat på att bara förnya problemsträckor och förnyelsetakten låg, liksom för många andra kommuner, runt 500 år. Detta var naturligtvis inte hållbart.

– Då påbörjades ett omfattande arbete med att inventera ledningsnätet.

– Det inventerades dagvatteninlopp, självfallshöjder och lågpunkter, säger Jeanette le Mahieu. Man gick igenom driftstörningar för att finna var det fanns många vattenläckor och källaröversvämningar. Det gjordes en manuell kartering och även en ny ytkartering med hjälp av flygfoto och laser. Ledorden i förnyelsearbetet är inventering och prioritering.

– Nya riktlinjer infördes för hur det framtida förnyelsearbetet skulle genomföras, arbetet prioriteras efter parametrarna kondition, funktion och kapacitet.

– Sedan byggstart 2014 sker en stor del av förnyelsen numera områdesvis.

Vilka var kriterierna för era prioriterade områden att rusta upp?

– Områden som drabbats av många källaröversvämningar, återkommande driftstörningar, hade äldre ledningar och mycket kombinerade ledningar var det som utgjorde grunden. Av kommunens 80 områden, uppdelade enligt dåtidens VA-karta, valdes tio ut som särskilt prioriterade.

Hur finansierar ni satsningen?

– Genom höjd VA-taxa.

Har ni berättat för invånarna i Jönköping om upprustningen och dess bakgrund? Vilka reaktioner har ni fått?

– Vi har med hjälp av media fått artiklar och reportage publicerade vid flera tillfällen i samband med att vi startar upp en ny sträcka i ett område, berättar Jeanette le Mahieu. Har vi gjort något speciellt, till exempel styrd borrning, så har vi bjudit in journalister för att informera om detta. Även reaktioner från media och medborgare, vid exempelvis bräddningar, har använts för att förklara varför det är viktigt att arbeta med VA-förnyelse. Vi informerar kontinuerligt på kommunens hemsida samt skickar ut information till boende i berört område. Vi har även vepor på byggstaketen runt våra arbetsplatser med information till förbipasserande.

– Våra viktigaste ambassadörer är de anläggare som arbetar med VA-förnyelsen och har kontakt med boende och verksamhetsutövare. Vår personal informerar direkt på plats om trafikstörningar, alternativa vägar och parkeringar vilket är det vanligaste frågorna.

Vilka är era hållbarhetsmål när det gäller livslängd?

– Vi arbetar med kvaliteten i fokus och styr materialval väldigt hårt. Vi har en material- och arbetspolicy som vi arbetar efter men vi följer givetvis utvecklingen och letar förbättringar, både vad gäller material och byggsätt.

– De material vi möter i våra ledningsgravar, det gamla materialet som vi byter ut, ser i regel bra ut vad gäller själva röret. Det är rördelar som kopplingar, anborrningar och bultar som är den svaga länken i hållbarhet och livslängd. När vi började arbeta med förnyelsen var målet att nå en förnyelsetakt på 200 år, det har vi nu reviderat till 150 år vilket vi räknar med att uppnå 2020.

Hur säkerställer ni att dessa mål nås?

– Livslängden säkerställer vi genom att vara noga med kvaliteten på rördelar och arbetssätt. Vi försluter bultar med extra korrosionsskydd och försegling. Ytor som är sågade och bearbetade får också extra skydd. Förläggningen är omsorgsfull, från ledningsbädd till kringfyll.

Vilken är er största utmaning, som ni ser?

– Att vi kan behålla de medarbetare vi har och att vi är en attraktiv arbetsgivare som lockar ny personal. Det krävs för att bygga med rätt kvalitet, upprätthålla produktionstakten och producera fler meter per krona, avslutar Jeanette le Mahieu.