Återanvändning av schaktmassor när regeringsbyggnader i Oslo renoveras

När sommaren var som vackrast 2011, sprängde terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik regeringsbyggnaderna mitt i Oslo.

Nu renoveras hela området med fokus på återanvändning av schaktmassor.

Tre av fyra byggnader var så pass skadade att man valde att riva dem. Arbetet är en gigantisk hyllning till återanvändning och ett målmedvetet arbete för att spara miljön.

Det är norska Statsbygg som givit Skanska prestigeuppdraget för det hus som heter Høyblokken. Det finns så klart många kontrakt utöver Skanskas. Men principen är att allt, precis allt som är möjligt att återanvända återanvänds. En helikopterplatta på taket till en av de byggnader som har rivits, liksom golvavskiljare i betong, befinner sig nu i en helt annan byggnad, i en lättakut för sjuka.

– Det här är ett rehabiliteringsprojekt för Høyblokken, säger Hege Njaa Aschim, kommunikationsdirektör på Statsbygg. Husen har stått sedan 1958.

Svenska regeringen har givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenadberg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Men i Norge är de redan igång rent praktiskt.

– Vi återanvänder absolut schacktmassor, berättar Hege Njaa Aschim. Det är inte alltid vi kan använda allt, men vi försöker.

Över hela området läggs VA-ledningar.

VA-ledningar av betong är det mest hållbara du kan använda på alla sätt. Styrkan, livslängden, återbruk av schaktmassor och det giftfria materialet talar sitt tydliga språk.

När man använder betong återgår det så småningom till jord och lämnar inga spår. Materialet fragmenterar inte och tar under denna process även upp koldioxid under hela sin livstid. Betong innebär ett cirkulärt kretslopp och behöver inte ens grävas upp igen, om man inte av andra skäl vill återvinna det.

För att kunna lagra och spara allt från de byggnader som rivs har man skapat en stor hubb med ett skyddande tält. Detta blir Norges största lager för begagnat byggmaterial. Den stora duken är på 4500 kvadratmeter, och även den är en återanvändning, duken har tidigare använts för att skydda de byggnader som nu monteras ned. Att spara och förvara är en av de utmaningar som behöver lösas för att kunna återanvända material.

Pål Weiby är kommunikationschef på Byggherreavdelingen.

– Ambitionen är att detta ska bidra till cirkulär återanvändning i all större byggprojekt i Oslo, säger han. Vi vill också inspirera andra städer att finna liknande lösningar.

På frågan om det har utgått ett direktiv från norska regeringen, svarar Pål Weiby nej.

– Vi i Statsbygg bara gör ändå.  Det finns många riktlinjer från regeringen för att säkerställa höga miljöambitioner, men inte specifika för krav på återanvändning av betongelementen. Hur det blir i Sverige med återanvändning av schacktmassor vet vi den 1 juni nästa år. Då ska Naturvårdsverket redovisa vad de kommit fram till. Utredningsarbetet pågår för fullt, under hösten.

Återanvändning en självklar del i processen

Niklas Jonsson, produktchef på Benders, ser återanvändning som en självklar del i processen.

– Vi hoppas att Naturvårdsverkets utredning om schaktmassor resulterar i riktlinjer att så mycket som möjligt ska återvinnas, säger han i en kommentar till norska Statsbyggs arbete med återvinning av regeringsbyggnaderna i Oslo.

– Det är viktigt att inte krångla till en återvinningsprocess, poängterar han. Så mycket som möjligt av schaktmassorna ska återvinnas på plats, så nära området som möjligt där materialet ska läggas tillbaks.

Faran är om återvinningen fodrar transporter till en annan plats, endera för förvaring eller för någon annan process.

– Vi vet att transporterna behöver minimeras av klimatskäl, säger Niklas Jonsson. Vi vet också att det både är fullt möjligt och önskvärt att återvinna mer material än vad som sker idag. Därför välkomnar vi Naturvårdsverkets utredning.