Järfälla: Med fokus på framtiden

Järfälla är en av landets kommuner där man arbetar med tydliga mål för lång livslängd på VA-näten. Inte bara egna erfarenheter spelar in, man tar även tillvara andra kommuners kunskap, berättar Markus Lundgren, VA-ingenjör i Järfälla.

Vilket livslängdsmål har ni när ni lägger nya VA-nät?

– Vi försöker uppnå att vår anläggning ska hålla i 100-150 år.

Vilka kriterier väger ni in för lång livslängd?

– Avseende själva beslutet om livslängd gör vi en samlad bedömning där drift- och underhållskostnaderna över tid beaktas. För att närma oss målet försöker vi kravställa i enlighet med våra egna erfarenheter, men även gällande publikationer från Svenskt Vatten, genom att ansluta till AMA-anläggning, följa med i utvecklingen och ta tillvara andra kommuners erfarenheter.

– Då det gäller bedömningen av hur länge ett nytt rör håller är vi väl medvetna om att det finns betydande osäkerheter för bedömningen av en enskild ledningssträcka och att när man talar om genomsnittlig livslängd är det just ett genomsnitt, inte en garanti.

– Då det gäller själva bedömningen av livslängd för redan lagda rör och ledningar använder vi oss av statistiska modeller för att dels se vilka faktorer som har signifikant inverkan på den tekniska livslängden, hur stor inverkan är och  för att bedöma livslängden i sig. Här bör man också komma ihåg att definition av livslängd kan vara värt att fundera på. Enkelt uttryckt skulle man ju kunna se det som tiden från anläggande till brott eller kollaps, men de flesta skulle nog även byta ledningar redan innan kollaps sker. Behovet av förnyelse uppstår alltså innan kollaps, så den verkliga livslängden är alltså kortare.

Hur tänker ni kring långsiktighet? Är det viktigt och varför?

– Det är viktigt. Framförallt handlar det om att ha drift och underhåll i åtanke och inte enbart investeringsutgiften, i och med att det är totalkostnaden som är intressant för VA-kollektivet.

Vilka policys har ni kring materialval?

– Vi försöker att vara relativt öppna för att välja lämpligt material baserat på platsförhållanden. I vår tekniska handbok tillåter vi användandet av såväl flexibla som styva rör för självfallsledningar, plastmaterial som betong, under rätt förutsättningar.

– Vi tror också att det är viktigt att närma sig en syn där rörläggande ses som en viktig del i ett geotekniskt konstruktionsarbete. VA-projektörer och geotekniker behöver prata ihop sig och utbilda varandra, även kring frågor om materialval och därigenom projektspecifika kravställningar kring ledningsbädd, kringfyllning, packning och eventuella markförstärkningsåtgärder.

– För såväl styva som flexibla rör är ju de befintliga och skapade geotekniska förhållandena viktiga att beakta och något som behöver vara med i en bedömning av material. Att isolera frågeställningen till att endast handla om ett material mot ett annat utan hänsyn till platsförhållanden riskerar att leda fel.

– Enkelt uttryckt så handlar mycket om att kunna upprätthålla anläggningens (hydrauliska) funktion över så lång tid som möjligt, vilket gör anläggningens kondition till en viktigt parameter. Ett rör som kollapser efter 15 år eller där fogar går isär leder ju till en sämre funktion, oaktat hur väl man dimensionerat i ett tidigt skede.

Hur arbetar ni avseende långsiktig miljöpåverkan?

– Det är ett viktigt arbete, men minst lika viktigt är att fundera på vilka parametrar som man använder för att utvärdera påverkan. Här är det viktigt att i en sådan ”kalkyl” även beakta att förtida utbyte har en miljöpåverkan och att även här ha jämförbara storheter. Med det menar jag att en hög påverkan i tillverkning skedet kan vägas upp på en mer begränsad påverkan i installations och driftskedet.